Mötte Grim

Trots att Forshaga inte är stort så kan det gå veckovis mellan varven vi ses. Idag mötte jag dock Marie och Grim på macken, när jag tankade. Lillkillen börjar växa till sig tycker jag.

Tyvärr fick jag ingen fin ståbild, här laddar han för att tigga korv ;) Men jag gillar det jag ser. Förbaskat trevlig är han åxå. Marie har gjort ett gott jobb med älsklingen, tack vännen!

Helgens alla nöjen!

Förutom att renovera på Davids rum så har jag hunnit att bila till Örebro och delta i portisklubbens extraårsmöte, i egenskap av valberedning, där hann jag även träffa trevliga portismänniskor och ta en fika, åka motorcykel - DEN motorcykeln <3 <3 <3 - och överleva schlagerfestivalen.

På söndag hann jag åxå renovera, köra liten grävskopa (hur kul var inte det på en skala? Oj så många spakar det fanns att hålla ordning på!) men framför allt hann jag åka motorcykel - DEN motorcykeln <3 <3 <3 - och så dansa såklart! 

Och nej, hojen är inte röd, den är Valenciaorange! *sagt med fisförnäm röst!* och snart är den min. Inte den på bilden dock, för det är demoexet som jag är ute och kör. Nej, snart - om ett par veckor bara, landar min alldeles egna " <3 Valencia <3 " på GMC i Karlstad och ingen kan vara lyckligare än jag :)

Vildnos Bråkiga Tälma

Idag har vi haft ett underbart sommarvarmt väder. På kvällningen tog vi en sväng till Frykenbaden och hälsade på en av valparna från en av vårens kullar, lilla Molly. Vilket underbart litet busfrö, hela hon sprudlar av livsglädje och energi.

Tack för fikat Helene, vi ses snart igen :)

Älskade badhytt!

Igår for vi till Hyn. Du har hört det förut va :) Hyn, vår lilla oas, en bit mark, med egen strand och en badhytt. Jag brukar kalla den lilla stugan för det - badhytt alltså. Den är nämligen inte större än så och i alla år som jag "känt" Hyn, så har vi använt stugan till just att byta om i. Det finns ingen el, inget vatten men ack så mysigt och så älskat.

Igår fick hundarna röja järnet, medan vi drog ris och eldade. Kvällen avslutades med grillning vid strandkanten.

När vi satt där i den ljumma majkvällen var det svårt att tänka sig att det för mindre än en månad sen såg ut så här!

På promenad

Saga är inte stora vovven. Men sitt ynka kilo är det svårt att hitta sele som passar, i synnerhet som jag sålt vidare de två pyttesmå, som bästa valpköparen Sussi köpt åt mig. Men igår hittade jag en kattungesele som passade till lilljäntan, så idag blev det promenad med hela gänget. Nu tyckte inte Saga att själva promenerandet var speciellt spännande, eller egentligen var det nog FÖR spännande, för hon tog inte ett steg!!

Detta hade jag räknat med, så magsäcken var redan påspänd. Lilljänta fick åka där, medan Zorro, Myrna och jag traskade på. Att sitta så högt och ha koll på saker och ting - det var grejen! Efter en stund, när Saga fått fundera och och konstatera att promenader verkade vara en okej sak, så kunde även hon gå med mormor och morfar, fast något långsammare och gärna lite bakom för säkerhets skull.

Vi hittade en skog av stora spännande växter som Saga ville utforska. Visst är de läckra, ormbunkarna, eller Strutbräken som de heter på riktigt. Tyvärr gör inte fotot rättvisa åt den skira grönskan, men jag lovar, det andades löfte om en varm och härlig sommar i dessa friska gröna blad!

Finbesök från Arvika

Mor & far med MOltass kom på besök. Vi tog en fika och jag fick den ljusa idén att mamma skulle hjälpa mig att få till några fina ståkort på lilltuss. Det gick ju bara så där bra *asgarv*

 Lite gott klet på insidan ett ben fick Saga att stå still, men kameran och jag var inte synkade. Trots tio-femton foton lyckades jag aldrig få allt att stämma, endera var huvudet bortvänt eller så var det ett ben i luften osv. Vi jobbade så hårt att vi blev lite trötta och tappade koncentrationen...

 ... och då kan det gå så här!
MAMMAAAAA, håll koll på lilltuss!

Jag tror faktiskt att Mamma ökade i status hos Saga, efter de små smulor av wienerbröd som hon fann i brödkorgen.

 Men Saga trivs även bra i famnen på min pappa. Jag tycker nog att han klär henne ;)

Men mest av alla så älskar pappa Moltass. Moltass är morbror till Saga och rätt så stilig, men framför allt säger Saga att han är spännande att leka med.

ÄNTLIGEN!

Som jag har väntat :)

Hinner inte med!

Jag vet - bloggen är dåligt uppdaterad. Jag hinner helt enkelt inte med just nu. Eftersom uppdateringarna via mobilen ser helt konstiga ut, så har jag nästan helt slutat med det och där försvann möjligheten med snabba uppdateringar med roliga bilder för stunden. Skittrist!

Igår hann jag och snuttisarna med ett besök hos "moster" Molly med matte i Kil. Valparna lekte och hittade på hyss i solskenet medan Helene och jag diskuterade livets viktigheter. En härlig vårkänsla med föraning om sommar infann sig <3

Jag gör så gott jag kan :)  Ha en toppendag, det ska jag - med eller utan uppdateringar!

Uppdatering den 18/5 -13 - Idag har jag suttit och efteruppdaterat bloggen, så nu ser det ut som jag har varit skapligt flitig, lurigt va ;)

Fortbildning

I fredags for jag till Stockholm för en helg i BodySense anda, det var nämligen dags för fortbildning. En eller två helger per år, åker jag och träffar andra terapeuter, lär mig nytt, repeterar gammalt, skrattar, gråter, men framför allt njuter jag av goda vänners sällskap. Det är en gåva att få fylla på kraft på det här viset.

På lördag kväll blev det kulturellt. En av kursdeltagarna,  Andy Fite, är musiker och han hade spelning på ett litet mysigt ställe. Det är spännande att se sina vänner i nya sammanhang :)

Efter en händelserik helg var det dax för hemfärd och på väg till tunnelbanan passerade jag en av mina absoluta favoritbutiker - Bönor och Blad! Här passar jag alltid på att handla hem goda téer. Idag blev det även en termosmugg. Som jag letat efter en termosmugg värd namnet, nu har jag den (hoppas jag)!

 Dyr var den, snygg är den, den har redan vunnit mitt hjärta <3

Husvagnsägare

Inte vet jag hur det gick till men plötsligt blev jag husvagnsägare!

Skämt åsido  Planen är att vagnen ska få vara oss behjälplig när vi renoverar vår sommarstuga, så att vi har nånstans att vara medan taket lyfts och väggar flyttas ut och allt vad som nu ska hända där.

Den här lilla pärlan ska rymma oss och våra hundar när vi vill stanna över natten eller bara söka skugga en stund - underbart ska det bli!

Kontorsråtta?

Jag kan inte riktigt bestämma mig för om hon hjälper eller stjälper :)

Men söt är hon när hon går på upptäcksfärd på skrivbordet!

Nanny Zenia

Zenia tar hand om de små!
Att ligga i hennes varma goa päls är det bästa korthårsvalparna
vet <3

Det finns inga ord...

Tungt!

Tårar, tårar, rinner längs kinderna. En konstig dag har tagit sin början, nu när klockan passerat tolv och jag ännu inte slagit huvudet i kudden. Om fyra timmar ringer klockan, då startar bilfärden till Norrköping, där Ingelas begravning ska äga rum. Man ska inte begrava sina vänner, inte före man fyllt sådär åttio-nittio år i alla fall. När jag blir världsminister ska jag bestämma det! 

Nu blev det inte så, snart väntar ett tungt och dystert avsked ett för tidigt avsked, ett avslut på en historia som tog sin början 1986, 26 år av vänskap fick vi. I mer än halva mitt liv, i princip hela mitt vuxna liv har Ingela funnits vid min sida, ibland nära, ibland långt bort, ibland ofta, ibland sällan, livet har lett oss åt olika håll, men i hjärtat har kontakten varit stark. Vår vänskap har inte alltid varit enkel, tvärtom har det gjort ont ibland, men glädjen och kärleken har alltid funnits i botten. När Solena föddes 1991 fick vi en gemensam kärlek, jag fick äran att bli gudmor till Ingelas underverk och livs stora kärlek, en alldeles bedårande rödhårig flicka. Hon har mitt hjärta, det kommer hon alltid ha, hur vuxen hon än blir ;) 

 Om några timmar ses vi, hon och jag, och många av mina bekanta från förr, från tiden när jag bodde i Norrköping och tiden efteråt. Det kommer att vara en tung stund men åxå en glad stund. Vi har sorgen gemensamt, sorgen att ha mist en mycket kär vän, sorgen över den framtid som vi trodde var vår. Men vi har åxå glädjen ihop, glada minnen från alla spelkvällar, middagar, mys-i-soffan-stunder, långa telefonsamtal, skratt & bus - glädjen av att fått ha Ingela som vän och förtrogen!! 

Ingela - jag hoppas du sitter på ett moln och tittar på oss under ceremonin i kyrkan. Nej, jag vill att du sitter hos oss. Var oss nära och låt oss känna att du inte är långt borta, bara för att din skruttiga kropp inte vill mer, bara för cancern beslöt att ändra den väg vi trodde oss ha framför oss. Viska i ett öra, stryk över en rygg, locka fram minnen som får oss att le - dela denna konstiga stund som heter begravning och låt det bli till en fest över ditt liv! 

Det finns en scen i en film som uttrycker hur jag mår på ett fint sätt - varsågod!!

 

Spruta & besiktning!

Oj så spännande det var på veterinärkliniken. Mycket bus när alla sex valparna röjde loss i väntan på sin tur. Alla skötte sig utmärkt, även om en och annan pep mer än lovligt. Men det förstår jag mer än väl, tänk att chipet som ska in i kroppen på dessa pyttiga valpar är av samma storlek som på vilken annan hund som helst. Procentuellt blir det ett mångfaldigt större ingrepp - jag skulle åxå pipa!!

När vi kom hem var alla jättetrötta, även matte ;)