söndag 30 december 2012

Hypnos!


Ibland är hon mer knäpp än vanligt. I tio minuter satt hon och stirrade på stereon, som hypnotiserad! Var det bra musik? Dålig musik? Kanske för hög musik? Satt det en ande och tryckte i hörnet möjligen? Nej, men Zorros lilla tuggben ligger på hyllan!

torsdag 27 december 2012

Har händerna fulla!

Kan bli dåligt med uppdateringar...

onsdag 26 december 2012

Vinterpromenad

En av mina och hundarnas absoluta favoritpromenader går längs älven. Här är den kläd i vinterskrud. Hundarna hann tyvärr springa ur bild :(

måndag 24 december 2012

lördag 22 december 2012

Julklappstips!

Världens härligaste julskiva! Har du den inte så köp den - bums!!

fredag 21 december 2012

Nytt husdjur

Visst är den charmig ;)

Det syns dåligt men varje öra har tre stycken små röda tofsar - hur tjusigt som helst! Fast vi lät den vara kvar i affären, det blev en slöjstjärt till akvariet istället.

onsdag 19 december 2012

Skrivelse till styrelsen för RPVH

Jag är en person med mycket åsikter, det vet alla som känner mig. Ibland brinner jag mer för en sak, då kan jag lägga ner mängder med energi och tid, ibland brinner jag mindre och då tar jag det lite lugnare. En sak som legat mig mycket varmt om hjärtat ända sen den dagen jag skaffade mig en portis, det är vår rasklubb, RPVH. Jag har jobbat aktivt för klubben sedan 2003, på ett eller annat sätt. Jag har suttit i styrelsen i omgångar, suttit i vattenkommittén, jobbat med rasmontrarna på Stora Stockholm, jag har varit och är till viss del fortfarande ansvarig för klubbens hemsida och Facebooksida, dessutom är jag aktivitetsombud för Värmland och jag har varit delaktig i anordnandet av portislägret i fler roliga år än jag kan räkna :)

Nu undrar du vart jag vill komma med detta? Och nej, jag slår mig inte för bröstet och försöker briljera, jag vill bara ge en bild av hur viktigt jag tycker det är att vara aktiv, att vara delaktig, att göra vad jag kan för att det ska bli så bra som möjligt för andra som, liksom jag, älskar portisar. Jag försöker tänka två och tre gånger hur andra resonerar, jag försöker peppa mina vänner att stanna kvar i rasklubben och jobba för att den ska bli det vi vill och behöver den att vara - ett verktyg för oss uppfödare, att kommunicera via, att sprida kunskap genom, för att tillsammans kunna jobba för vår ras.

Naturligtvis går det inte smärtfritt, självfallet gör det jäkligt ont ibland när elaka kommentarer flyger genom luften eller smyger bakom ryggen, ofta blir vi oense i sakfrågor när vi vill gå olika vägar för att nå samma resultat. Men jag fortsätter med en dåres envishet hävda att med ett öppet sinne, glimten i ögat och en tro att människor alltid gör sitt bästa utifrån deras situation, så kommer man långt. För skratten, som är många, för glädjen att dela sitt intresse med andra entusiaster, för lyckan att göra andra glada - det är betalningen <3

Jag är stolt medlem i Rasklubben för Portugisisk vattenhund (RPVH) jag är stolt uppfödare av rasen och jag är löjligt förtjust i våra humoristiska, halvklippta hårtroll till hundar ;)

Därför måste jag reagera när jag tycker att styrelsen för rasklubben kör över mig som uppfödare. Följande skrivelse har jag totat ihop under mycket våndor. I syfte att få fler uppfödare att skriva under skrivelsen mailade och kontaktade jag via Facebook meddelande, alla aktiva uppfödare i RPVH, enligt uppfödarlistan i vår medlemstidning Plasket nr 3-4 2012. Färskare lista än så borde inte gå att få tag på tänkte jag eftersom tidningen precis lämnat pressarna :)  De uppfödare som stod med på listan, plus några till som fanns i mitt minne just då, fick ta del av skrivelsen. De som inte stod på klubbens uppfödarlista och som jag inte kom att tänka på fick det inte - simple as that!

Jag skrev även i meddelandet att om jag missat nån uppfödare så fick man gärna dela vidare min skrivelse. De enda uppfödare som jag medvetet valde att inte delge skrivelsen är de uppfödare som sitter i styrelsen och avelskommittén, av förklarliga skäl.

Här är meddelandet jag sände till nästan alla uppfödare som är medlem i RPVH:


Med anledning av att styrelsen för RPVH "över en natt" ändrade kriterierna för att få valphänvisning känner jag att jag som uppfödare måste reagera över hur det hela har gått till. Jag gör den här skrivelsen utifrån mitt hjärta och sen skickar jag runt den till er andra uppfödare. De som känner att de vill skriva under får gärna göra det - tillsammans är vi starka. Rasklubben finns för att vi ska kunna arbeta för rasens bästa, då måste vi åxå ges möjlighet att göra det!!
Bakgrund: Den 19 november kom det till min kännedom att reglerna för att få valphänvisning av RPVH hade ändrats. Inte via ett personligt brev till mig som uppfödare, inte via mail, inte heller via medlemstidningen, utan via ett inlägg på Facebook, gjort av en fundersam medlem. Jag läste, jag funderade, men mest av allt förundrades jag. Förundrades över bristen på respekt för oss som uppfödare och medlemmar i rasklubben.
Utan förvarning hade reglerna ändrats, från en dag till en annan. Ingen gavs någon som helst möjlighet till att agera utifrån de nya regeländringarna.
Att vi alla har olika åsikt i sakfrågan här (- huruvida en hund med nolla och rapporteringskod A på utställning ska ha rätt till valphänvisning eller överhuvudtaget användas i avel) det har jag all respekt för och den diskussionen tänker jag inte ge mig in i här och nu.
Här handlar det istället om hur vi vill att styrelsen ska agera och hur lång framförhållning som är rimligt vid regeländringar. Ska vi finna oss i att en regel som inte finns när vi parar plötsligt gäller när de valparna väl är födda? Ge oss alla en ärlig chans att arbeta enligt klara direktiv som inte ändras utan förvarning!
Tidigare skrivning i reglerna:
"Föräldradjur som endast är utställda före 2011-01-10 skall för att erhålla valphänvisning, uppnått lägst följande kvalitetspris; 1:a pris i kvalitet i junior- eller unghundsklass eller 2:a pris i öppenklass vid officiell utställning alternativt Hp på rasspecialen.
På grund av ändrade utställningsbestämmelser från 2011-01-10 gäller
för att erhålla valphänvisning följande; föräldradjuren ska ha uppnått minst Very Good vid officiell utställning alternativt Hp på inofficiell rasspecial."

Det här är det nya tillägget i reglerna:
"Hund som vid utställning eller annan tävlingsverksamhet erhållit (0-pris)/ Disqualified med påföljande Rapporteringskod A kan ej erhålla valphänvisning."
Nedan följer den skrivelse jag kommer sända styrelsen
----


Skrivelse till styrelsen för RPVH ang de nya reglerna för valphänvisning

Det har kommit till vår kännedom (via ett inlägg från en fundersam medlem på Facebook) att reglerna för att få valphänvisning har ändrats. Informationen om detta har inte spridits aktivt till oss uppfödare och ändringen skedde med omedelbar verkan. Ingen framförhållning, ingen förvarning, ingen information, följaktligen helt omöjligt för oss uppfödare att planera efter det nya direktivet. 
Valpförmedlingen är ett av rasklubbens sätt att  påverka uppfödarna när det gäller avel i rasen.  Då måste vi uppfödare ges möjlighet att hinna reflektera över regeländringarna och se över hur de påverkar eventuella avelsplaner. En regeländring med omedelbar verkan som i detta fallet, är mycket svårt för oss uppfödare att följa, hur gärna vi än vill.

Vårt förslag till styrelsen är:
Att ni omedelbart river upp det tagna beslutet angående regeländringen och fattar ett nytt beslut, där ändringen träder i kraft tidigast sex månader framåt i tiden från beslutsdatumet.
Att alla regeländringar fortsättningsvis aviseras i god tid, via medlemsutskick, mail, FB och hemsida med minst sex månaders framförhållning. Vilket ger oss uppfödare en ärlig chans att planera utifrån de direktiv som gäller.

Maria Kåräng, Vildnos 

------

Av de 30 tillfrågade uppfödarna valde 27 att skriva under skrivelsen, som nu är postad till styrelsen. Är inte det en styrkedemonstration så säg :) Tillsammans jobbar vi för att nå dit vi vill!
Sen kan sakfrågan diskuteras och det hoppas jag att den kommer att göras på uppfödarmötet den 2/2 2013, nånstans i Västerås eller Göteborgstrakten, allt enligt det rykande färska numret av Plasket som borde landa i era brevlådor när som helst - om ni är medlemmar i RPVH förstås ;)

Fortsätt att göra det du brinner för, vad det än må vara, fortsätt att vara medlem i den klubb som är din, vilken den nu är - ditt engagemang gör skillnad! Det tänker jag göra!

tisdag 18 december 2012

Julhälsning från Bonnie

Bonnie aka Lilla Grön aka Vildnos Kaxiga Fedora har skickat en julhälsning. Hon är så söt i sin tomteluva att jag måste dela med mig av fotot :)

Tack Kerstin!

måndag 17 december 2012

måndag 10 december 2012

söndag 9 december 2012

Fin dag vid stugan

 Utsikt över sjön. Än vågar vi oss inte ut på sjöpromenad, även om isen var en decimeter tjock i vår lilla badvik.
 Bolla, som snabbt krampar i tassarna när det blir kyligt, blev överlycklig när hon hittade barmark under vår uppdragna båt!
En sån här dag vill man aldrig åka hem. Men det var riktigt kyligt så hem for vi ändå!

tisdag 4 december 2012

Zenia är parad!

Jag önskar att jag kunnat lägga ut en underbar vinterbild på de tu, men inte. Zenia och Tiger befinner sig inte på stilla på samma ställe en sekund, jag lovar. Ja, utom när de parar då, men såna bilder vill jag inte lägga ut på Bloggen med hänsyn till de inblandade ;) Därför får det bli bilden jag tog i somras istället!
Tiger är en utomordentligt trevlig hane, glad & positiv, snar till glädjeyttringar, bär mer än gärna på sina leksaker och delar dem glatt med Zenia. Han har snabbt anpassat sig till livet i vår familj, kryper gärna upp i soffan intill Henrik och myser och har full koll på resten av familjen, lika glad i alla. Han har varit hos oss sen i lördags och stannar ytterligare några dagar. Vi är så glada att vi får låna honom, det är mysigt att få vardagsliv med den hane vi valt som pappa till de planerade valparna!


fredag 30 november 2012

Älskade Kasper!

 I slutet av oktober var det äntligen dax att göra den där resan vi så länge velat göra men som lixom aldrig fått plats i vår kalender. Vi styrde kosan mot Dalarna och Sunnansjö. Där ute på landet bor "vår" lilla Kasper, Amandas första shettis och hennes stora kärlek.
 Han kom in i vårt liv som sommarhäst, av en slump, när Amanda var sex år och sen blev han kvar  några år. Amanda har gråtit många tårar för den hästens skull. En envis rackare med ett hjärta av guld. Gjorde aldrig nåt elakt, fann sig i all hantering, kunde dock busa en del med Amanda på ryggen :)

Tyvärr växte Amanda ur honom och vi sålde honom vidare till en annan barnfamilj där han hade det mycket bra. Efter det har han bytt familj ytterligare två gånger och jag har haft den otroliga förmånen att få kontakt med de nya familjerna.

Så nu stod vi alltså äntligen där, på stallbacken till Kaspers familj och grät små glädjetårar av återseendets lycka.

Inte vet jag om Kasper kände igen oss, det var ju inte så att han kom galopperande med ett glatt gnäggande och manen fladdrande i vinden, likt Svarta Hingsten som springer mot Alec, men han blev åtminstone glad för morötterna han fick :)

Det var ett tag sen min tjej var så liten att hon platsade på hans rygg :) (Se bilden intill)

Nu hoppas vi att han får många härliga dagar tillsammans med sin nya lillmatte. Tack Susanna med familj för att ni tar hand om honom.

torsdag 29 november 2012

Dä blev natta!

Det är rätt mörkt att gå hundpromenad i skogen just nu!

onsdag 28 november 2012

Nu är Bolla parad!

 Jag presenterar stolt den tilltänkta pappan till valparna, den lilla, snygga och genomgoa Edgar, aka SE UCH Madame Biccaboo's Black Poetry. Tack Pia för förtroendet att låna den lilla killen!

Nu hoppas vi på valpar i vecka 5, nästa år.
Edgar till vänster och Bolla till höger. Fler bilder kommer :)

söndag 25 november 2012

Groomer under utbildning!

Jag har dragits med ont i en arm rätt länge nu. Då är det inte bra att ha en portis som behöver kammas och rakas. Idag fick Amanda helt frankt finna sig i att bli tvångsutbildad hundfrisör. Ja, kamma det kan hon såklart sen tidigare, men rakapparaten den har varit lika farlig som en hungrig kobra. Hon har ryggat flera meter när jag bett henne hjälpa mig tidigare.

Men som sagt, nu fanns ingen återvändo. Jag var rädd att Zenias tilltänkte älskare, den vackra Tiger inte skulle vilja beblanda sig med skogstroll, så frisering var av nöd! Zenia stod så snällt på trimbordet och Amanda klippte enligt konstens alla regler och mina uppmaningar. Resultatet? Jodå, hon ser ut som en pudel! Nej, jag menar portis såklart :)

Tack Amanda, du är en pärla!

tisdag 20 november 2012

Valpplaner Zenia!

Zenia & Tiger väntar valpar - ja, så skrev jag i somras. Men så inträffade det nåt längs vägen och Zenia fick inga valpar.

Nu gör vi ett nytt försök att låta de tu bli föräldrar. Tiger kommer snart att komma hit och hälsa på oss några dagar och förhoppningsvis blir det några fina parningar med valpar som resultat! Vi håller tummarna <3

Valpplaner Bolla!!

Edgar <3
Alla tre tikarna löper som sagt! De startade med några dagars mellanrum, med Myrna först ut, så Bolla och sist Zenia. Hon kom hem på fredagkväll och upptäckte att Myrna och Bolla löpte, funderade på saken, pkte med Amanda till Lillerud och började löpa. Varpå jag raskt fick åka och hämta hem henne igen. Amanda vill nämligen inte ha nån löptik på skolan. Så nu har Zorro fullt upp med "sina" flickor! Men han tar det med ro, får jag lov att säga. Myrna är i höglöp, går med svansen åt sidan och lockar, men Zorro ligger intill mig och funderar en stund till - cool kille :)

Ikväll har jag & Bolla varit på date. Vi träffade Edgar, den tilltänkta hanen. En jättemysig, go och glad korthårskille, med alla rätt ;) Bolla tyckte det var spännande och efter en stund bjöd hon in till lek. Det verka som tycke uppstod <3  Vi kommer snart att åka tillbaka, men då i syfte att para.

måndag 19 november 2012

Välkommen till min porrklubb!

Nej, det är inte nån ny obskyr gren i mitt företag, tvärtom. Den är etablerad och sanktionerad av myndigheterna, jag till och med skattar för de eventuella vinster som kan uppstå. Verksamheten är inte ljusskygg, den försigår på dagtid med öppen dörr och vem som helst som har vägarna förbi får titta in.

Jag deltar sällan aktivt  själv, min roll är mer av den planerande och övervakande sorten. Istället har jag tre flickor av varierande färg, ras och ålder samt en mogen herre som står för själva aktiviteterna.

Mina barn blir ofta ofrivilligt åskådare, men de brukar rodna lite lätt och försvinna in på sina rum. Utom härom kvällen då äldste sonen fick ett bryt och skrek att nu får ni ge er, jag vill se på tv:n. Faktum är att porrandet avtog för en stund! 

Tre löptikar och en hane under samma tak - skona mig!!!

onsdag 14 november 2012

Födelsedag!

Har haft en härlig födelsedagskväll med familjen! (dagen firades med snoriga små illbattingar på förskolan :)) När jag kom  hem bjöds jag på god middag och fick öppna paket i mängder. Godsaker, nyttigt och onyttigt, samt en varm och praktisk skoteroverall (!) för frusna dagar på förskolan.

Allra lyckligast blev jag åt den Victorinox, schweiziska armékniv jag fick!! Som ett barn i en gottebutik, tänk att jag äntligen fått en alldeles egen MacGyver-kniv!! :)

Massor av gratulationer har trillat in per telefon och va FB, tack alla rara :)  

Nu ska jag somna trött och lycklig på armen till min underbara Man som valt att dela även denna födelsedag med mig! <3

måndag 12 november 2012

Älskad - saknad!


Idag för tre år sedan fick jag ta bort Rajja, min högt älskade och allra första portis! Hon kom in i mitt liv när det var tungt och jobbigt, hon blev min trogna vän och följeslagare, hon fick mig att skratta och le, hon gav mig nya vänner och nya intressen.

Jag saknar dig så. Hoppas du har det bra på de evigt gröna ängarna!
Aldrig faller du i glömska, 
minnet av din päls mot mina fingrar dröjer kvar!
Din sträva tunga, dina glädjeryck
när du saknat mig.
Jag kommer ihåg ilskan när du rymde
för att på egen hand spåra rådjur
och glädjen när du kom hem hel. 
Jag minns lyckan när du som valp,
full av liv & tillit somnade i min famn.

Jag ska alltid bära med mig sorgen 
när du slutligen somnade i min famn
för att inte vakna mer! 

Rajja - du fattas mig & det värker i mitt bröst!

Forshaga 12 november 2009

onsdag 7 november 2012

Läget under kontroll!

Zorro mår fina fisken, låter han hälsa. Han är inte speciellt glad åt den flytande medicinen han får, men när jag mutar honom med youghurt efteråt så blir han lycklig igen!!

måndag 5 november 2012

Hemma igen!

Ja jösses, vilken dag! Precis hela dagen gick åt att vänta och vänta och vänta. Vänta på provsvar, vänta på veterinären, vänta på sköterskan, vänta på att droppet skulle vara klart, och sen ungefär samma visa en gång till, med undantag för droppet då. Trodde aldrig vi skulle få komma hem. (Observera att detta är den korta versionen, den långa versionen besparar jag er. Kan dock nämna att i den ingår en behandlande veterinär som, vid utlämnandet av Zorro, plötsligt var försvunnen och till sist återfanns i operationssalen, samt röntgenplåtar som seglade ut i cyberrymden nånstans mellan röntgensalen och rummet där Zorro och jag satt.)

Men hem kom vi till sist, trötta men vid gott mod, både vovven och jag. Han med kroppen påfylld med vätska och intravenös antibiotika och jag med själen påfylld med glädje över att ha en piggare hund med mig hem. Dessutom hann jag få mig en dos Gunilla och det var verkligen på tiden. Vi har inte setts på alldeles för länge sen :) jag smet iväg på en fika hos henne medan droppet droppade i eviga tider... Zorro har för övrigt kanylen kvar i benet, om vi skulle behöva åka in igen. Han visade sig vara lite svårstucken nämligen, så de vill helst inte göra om det, när de väl lyckats.

Vad är det då som felas min pälskling? Tja, i vanlig ordning har undersökningarna kostat en smärre förmögenhet utan att kunna ge ett vettigt svar. Sänkan var skyhög, så nån infektion är det ju. Levervärdena var måttligt förhöjda och det betyder just ingenting, mer än att vi ska på återkontroll inom fjorton dar.

Det blir att äta antibiotika några dagar framöver för lilla vovven och det värsta av allt, små ynka, ynka, pyttesmå portioner (och då menar jag pyttesmå på riktigt, typ en halv tesked) mat fyra gånger om dagen. Nu tar vi kvällen, den slagna hjälten och jag. Sweet dreams!

Ajaj säger Zorro!

Sitter på Solstadens smådjursklinik och inväntar provsvar.

Igår morse var Zorro halt på ett framben, dessutom lite lös i magen. Äldsta sonen höll koll på honom under dagen, när jag och Mannen var på danskurs. Han lät hälsa att Zorro satt i ett hörn och såg liten och ynklig ut. Inte konstigt tänkte jag, en sträckning/stukning gör ont.

När vi kom hem var det en väldigt ynklig vovve jag mötte, han orkade inte resa sig, slog bara lite matt med svansen. Shit! Nu är det allvar. Ser att han varit dålig i magen och bär ut honom på gräsmattan. Jodå, det bara bubblar och fräser när han skiter. Dessutom är det blod i. Han ser ledsen och matt ut. Jag bär in honom och tvättar av honom, sen sätter vi oss i soffan och jag masserar sakta och försiktigt på den onda magen. Dessutom ringer jag Maria, Zenias uppfödare tillika en av mina hundvänner som jag kan prata med när mina nerver kommer i darrning. Vi enas om att det är magen som krånglar och jag ägnar sen kvällen och natten åt att pyssla om Zorro.  Han var riktigt ynklig en sväng, med svag bakdel och det syntes att han hade magknip. Frampå natten blev det lugnare och på morgonen var han förhållandevis pigg.

Trots detta bestämde jag mig för att åka in för att kolla upp hans mage. Så nu sitter vi här och väntar.....och väntar....och väntar...

...
och lyssnar på en djupt olycklig hund av modell större som håller på att gråta ihjäl sig, nånstans i närheten.

lördag 27 oktober 2012

Bildbomb - men inga hundar :)

Nu när kylan har kommit på allvar är det lätt att längta till värmen, i synnerhet som FaceBook talar om för mig att var och varannan människa  faktiskt reser till just värmen.

För två år sen och ytterligare två år innan det, var jag i Grekland, på ön Amorgos och dit drömmer jag mig tillbaka ikväll!

Här är det ett glatt gäng som ger sig i kast med ett kallt och vågigt hav :)
En av mina favoritväggar i byn där vi bodde!















LCHF-brunch funkar även i Grekland, kanske lite svårt att få nog med fett men de lärde sig ganska snabbt på mitt favoritfik att jag inte ville ha brödskivor men väl ett par extra smörpaket till min ägg & bacon :)
Å andra sidan sabbade jag rätt snabbt LCHF-tänket genom att äta mig genom hela Frou-Frou's utbud av glass. Mitt på dagen-värmen överlevde jag nämligen genom att gömma mig i skuggan på cafét, med laptopen, en god bok och en ännu godare glass!
Utsikt från hotellet, ner över Drakön. Magiskt, vackert, underbart!
 Ögonfröjd!
Ögonfröjd nummer två - mitt gudbarn Karma. En solstråle som tultade runt och förgyllde dagen för oss alla på resan.
 Vi spenderade många kvällar på hotellets restaurang, där vi hade stamgästbordet mitt i uteserveringen. Mycket sång, glada skratt och god mat blev det! Inte ser jag så värst ledsen ut väl?
God brunch, grekisk jogert med färsk frukt, nötter och honung, till det en färskpressad iskall apelsinjuice.  Boken är med :)
 Ännu en skön dag vid stranden. Jag lärde mig att dricka iskaffe, till mina vänners förtjusning, jag som intensivt nekat till kaffe i alla år. Men det läskade gott i värmeböljan!
Kvällsvy från mitt favoritcafé Frou-Frou. Det kan nästan inte bli vackrare än så här.









Utsikt från hotellet, ner mot hamnbyn. I mitten skymtar Drakön.
En av alla vackra gator, med sina fina målningar på! Jag vandrade en hel del, under mina resor, både i byarna och i bergen.
 Ett litet fönster med Blomman för dagen runt omkring. Det finns så många vackra bilder och minnen.
Jag avslutar min solskenslängtan med en bild på min favoritglass - trippel choklad med grädde och nötter. Tror att det är den godaste glass jag någonsin ätit - på riktigt!!

onsdag 24 oktober 2012

Nu är det jul igen!

Idag är det exakt två månader kvar till julafton och vad kan passa bättre än att dekorera en gran. Jag följde med en barngrupp ut i skogen och där fann de ett julgransskelett från förra julen. Raskt monterade vi ner den i myllan och sen konstaterade vi att den såg för bedrövlig ut. Men vad skulle vi dekorera med? Man tar vad man har, sa vi och började leta. Vi gjorde "kulor" av gräs, vi hittade långa blad som fick bli glitter, en fin pinne fick hänga på en gren och längst upp i toppen fick det finaste fyndet, av dem alla, hedersplatsen - en kvarglömd handske!!!

Barnen var mycket nöjda med sin julgran! Tyvärr hann vi aldrig dansa runt den för tiden räckte inte till, men jag är säker på att det hade blivit en munter dans, för barnen var ena riktiga godingar, som såg till att jag inte fick en lugn stund på hela dagen ;)

Älgkött!!

 I lördags var vi hos svärmor och tog hand om älgkött! Det blev några kilon färs och andra godbitar. Hundarna blev åxå glada, allt köttet i byttan på nedre kortet blev till dem :)