Det är alltid lika sorgligt när valparna ska flytta hemifrån, jag vänjer mig aldrig. Men idag var det med extra stor glädje jag tog emot Leos nya familj. Inte bara för att de redan har en portis som ska få bli storebror till Leo och lära honom allt om hur det är att vara en vattenhund (Leoär ju tyvärr rätt rasvilsen här hemifrån, fostrad som han är av en bunt kaxiga chihuahuor) utan för att den portisen även är en av mina valpar från en tidigare kull - Sjövilda kullen från 2010.
Kul att återse både Zimba och hans familj <3
Hejdåpuss till min älskling. Jag fällde en stilla tår när han for, trots att jag vet att han kommer få det så himla bra.
Lycka till Prins Leo och stort tack till familjen Débremo som tar honom under sina vingars beskydd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar