Om snorklande snarkande hundar!

Hundar som kvarkar, snorklar, nyser inåtvänt, visst oroar det. Mina chihuahuor gör det iblan, min portis nån enstaka gång. När jag surfade runt för att få veta mer så hittade jag den här artikeln på Hundsport Redaktionellt. Jag tog mig friheten att kopiera den till min sida, risken är ju att länken inte funkar en dag. Vill du läsa originalet finner du det här: Hundsport

Diagnosen är: Snörvel –Pfrrrrssnnchh, pfrrrrssnnchh, pfrrrrssnnchh. Jag reser mig käpprätt i sängen, tvärvaken. Jag har jobbat sent med en trave röntgenbilder och därför sover jag över på Veterinärhögskolan. Jag har långt hem och skolan börjar tidigt i morgon. Nu håller chefens flotta dobermann på att dö på golvet bredvid mig. foto: Berit Wallin Håkansson En snabb blick på Nero övertygar mig om att slutet är nära. De rosslande ljuden kommer tätt. Hunden står mitt på golvet med benen brett isär. Huvudet gungar i takt med snörvlingarna. Halsen är stelt sträckt framåt och mungiporna är uppdragna ända till öronen. De kvävda ljuden kommer i serier om cirka tio och för varje snörvel häver sig bröstkorgen. Buken drar ihop sig och ger begreppet getingmidja en mening. Jag rycker upp den tunga telefonluren, slår nollan och får en linje. Många och långa signaler senare svarar en grötig röst i andra änden. BakväntRedan i slutet av sextiotalet drabbas hundar av det vi numera kallar bakvända fnysningar, inverted sneezing, retrograda (baklänges-) nysningar eller fnysningar, chihuahua-snörvel, tax-frustningar eller någon annan kombination av ett rasnamn och ett ord som beskriver nosljudet. Kärt barn har många namn sa man förr. Även om kärt inte beskriver känslan för missljudet så tyder alla dessa namn på att fenomenet är välkänt bland veterinärer och uppfödare. Det har en beteckning så att man kan tala om det vilket underlättar när en orolig valpköpare ringer och är uppskrämd. Förklaringen ”Pudel-snork är ingen sjukdom. Det är lika ofarligt som hicka,” lugnar den snörvlande pudelns ägare betydligt bättre än ”Ja, jag känner till det där men jag vet inte vad det beror på”. Redan tidigt observerade vi att när en hund i en kompisgrupp börjar snörvla dröjer det inte länge innan flera andra gör likadant. En teori säger att det handlar om en psykisk smitta liknande den som gör att jag gäspar när du gäspar, alltså att en hund först iakttar och härmar och sen själv lägger sig till med ovanan. Enligt en annan teori blir den rent fysiskt smittad. Om någon av dessa hypoteser är korrekt är osäkert än idag. Mer om smitta nedan. Alternativt skulle alla kamraterna, teoretiskt sett, kunna vara utsatta för en gemensam miljöfaktor som torr luft, irriterande skurmedel, dammiga mattor eller svårsmält foder. SymtomenDe flesta hundar som en gång börjat snörvla gör det livslångt men intermittent. Inom medicinen betyder intermittent att det finns långa symtomfria perioder som avbryts av sådana med symtom, i detta fall snörvel. Ibland kan anfallen bli så påfrestande och täta att man till slut funderar på att medicinera hunden med vad-som-helst för att det skall gå över. Vissa hundar har symtom på nätterna, kanske en effekt av att slemhinnorna är torra när de sover. Kortisonpreparat och allergidämpande medel, de mediciner som ligger närmast till hands för att minska eventuell svullnad och irritation, har tveksam effekt. Men märkligt nog verkar det ibland räcka att hundägaren får ett recept i handen för att snörvlet skall gå över – trots att hunden inte ens hunnit få någon medicin. Under en snörvelperiod tycks hastiga förändringar i andningsluftens temperatur kunna utlösa en attack. Typiskt börjar den när hunden kommer ut från bostadsvärmen när det är minusgrader och luften ute är torr och kall. Motsatsen förekommer också; anfallen kommer inne i den varma hallen medan man tar av kopplet. Fuktig och disig luft kan också öka risken för att hunden börjar snörvla även om det är varmt ute. OrsakernaEn äldre förklaring var att hunden led av esofagusreflux ,uppstötningar av magsaft. Prefixet re- betyder åter, flux betyder flöde och esofagus är matstrupen. Esofagusreflux betyder alltså återflöde (till) matstrupen (av magsaft). Den syrliga magsaften orsakar inflammation som skulle kunna utlösa kramp. Bakomliggande orsaker till reflux kan vara magkatarr, slapp övre magmun eller att magsäckens tömning kommit i olag. Olika dietråd som att undvika rökt, kryddad, fet eller stekt mat provades utan framgång. Samma dåliga effekt hade den tidens vanliga foderknep och preparat mot magkatarr. Idag är noskvalster den mest omhuldade förklaringen. Noskvalster finns hos var femte hund men betydligt färre snörvlar eller får andra symtom. Orsakas snörvlet av ett kryp kan det förklara att fenomenet smittar mellan hundar enligt ovan. Kvalstren bor i hundens bihålor och irriterar slemhinnan när de vandrar omkring i nosen. Att säkert fastställa den diagnosen är idag svårt till omöjligt. Ännu svårare är det att säkert utesluta den. Medicin mot kvalster har blivit veterinärens förstaval vid behandling av snörvel, liksom vid nysningar och förlust av luktsinne. Vilka preparat som skall ges mot noskvalster, hur ofta, hur länge och huruvida de bara skall ges som behandling vid symtom eller även i förebyggande syfte diskuteras hett mellan veterinärer. Ännu hetare förs samma debatt av lekmän på nätet där de i sin tur gärna slår varandra i skallen med olika veterinärers utsagor. Eftersom detta inte är ämnet för dagens text nöjer sig skribenten med att konstatera att parasiter utvecklar resistens mot antiparasitära medel. Det kan leda till att preparat blir verkningslösa när de behövs som bäst. Självhjälp–Hjälp, det är nero, gastar jag i luren. ”Han håller på att dööö. ” –Nää, skojar chefen. ”Det är väl Berit?” Sven-Erik har hört snörvlet i bakgrunden och vet genast att det inte är någon fara. Men jag tycker inte han är lustig. Jag badar i adrenalin och vill ha instruktioner. Det är inte ett dugg farligt får jag så småningom förklarat för mig. Det beror inte på att hunden svalt ett löv som fladdrar som en ventil över struplocket. Det är inte hjärtat och andningen som tappat rytmen. Hunden håller inte på att kvävas. Den bästa förklaringen är att det beror på en nervkramp av samma typ som vid hicka. Det gör inte ont och det är inte farligt. Däremot kan det vara tröttsamt för både hund och folk om det håller på länge. Många år senare har jag själv ägt snörvlande hundar av flera olika raser och kan ge tips för att lösa upp ett pågående anfall: Det gäller att hålla sig lugn och verka likgiltig. Visar ägaren rädsla eller oro så smittar de känslorna av sig på hunden. Lugn, bara lugn. Lyckas man själv framkalla en gäspning så finns det en chans att hunden tar efter och gäspar den också. Då slutar anfallet genast. Är hunden matfrisk kan man ge den ett par godbitar. Snörvlet brukar gå över när hunden tuggar och sväljer. Smetar man ut godiset på en skärbräda så blir effekten ännu bättre. Alternativt kan man ge den någon ljummen dryck som den gillar (och tål), till exempel mjölk, honungsvatten eller buljong. Kan hunden bära saker i munnen på kommando ber man den apportera något och bära på det en stund. Vill man vara mer handgriplig kan man massera hela halsens undersida med långa bestämda rörelser och krama runt luftstrupen som är tydligt markerad under anfallen. Psykologi?Hundar hittar ju knappast på hyss för att förarga sina ägare? Men det finns de som påstår att hunden får snorkanfall så fort man talar i telefon längre än en minut. Det stör så pass att motparten helst avslutar samtalet så att ägaren får ägna sig åt hunden. Skribentens åldriga saluki som hade mat som livets Mål och Mening kunde – när inget annat tricks hjälpt – spärra upp ögonen på ett sätt som varnade: –Mat NU. Eller jag snörvlar. FÖR HUNDSPORT.SE: VET. BERIT WALLIN-HÅKANSSON