Dag 257.
Idag fick Valencia lite uppmärksamhet. Hon tror nog att jag glömt henne, där ute i garaget - men icke! En fin mc-tur till Arvika blev det.
Hösten är fin nu. Löven sprakar och det är liksom krispigt i luften. Att åka mc är speciellt, du rör dig med snabbheten av en bil men du har närheten till naturen som om du skulle cykla - det är det som är charmen med att åka mc.
Besöket i Arvika blev kort, en stunds prat hemma hos far och mor, sen raskt hemåt igen. Hem till hem... Ja, hemma hos mor & far är fortfarande hem i hjärtat :)
Idag är jag tacksam för beslutet att vädra hojen, den krispiga luften, de vackra färgerna, att jag hade en extra tröja i packningen för det blev lite hurvet när molnen kom och för att jag fortfarande känner mig hemma hos mor & far!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar