Magknip, kan man vara tacksam för det? Jodå, det går, men jag ska villigt erkänna att jag fått jobba lite på det.
Så här tänkte jag, att själva magknipet var ju inte kul att genomlida men det gjorde inte lika ont hela tiden - det är ju bra!
Och om man har magknip är det skönt att vara hemma där det finns en toa och det var jag, det är ju åxå bra.
Och om man har magknip och stannar hemma så kan man faktiskt göra många små braiga saker mellan magknipsattackerna, som att skriva lite i bloggen, pyssla och plocka lite, småsaker som aldrig hinns med, som är alldeles lagom uppdrag när jag mår lite kymigt!
Så det där bordet blev röjt till sist och sakerna som legat osorterade har hittat sin plats. Hundarna har fått gosa och Zenia fick sin päls borstad. Ganska bra ändå, för hade jag inte haft magknip hade inget av detta hänt. Då hade jag målat brädor till stugan i Hyn istället, vilket i och för sig varit en välgärning, men men.
Tack för idag, nu är jag klar med magontandet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar