Dag 238.Det har regnat en del på sistone - rätt mycket om jag ska vara ärlig. När det inte har regnat har vi varit i stugan och spikat - eller jobbat. Vi har inte klippt gräset.
Sen har det regnat lite till och vi har inte klippt gräset. Sen sken solen, DÅ - klippte vi inte gräset. En dag tog jag fram gräsklipparen för att klippa gräset, när det torkat upp efter några dagars regn. Då började det regna igen. Jag tuggade mig igenom framsidan på rent vres, men resten fick vara. Så gick det en vecka till. Sen hade vi ingen gräsmatta mer utan en äng.
Häromdagen tog jag fram lien! Nä, jag bara skämtar, jag köpte ett gäng getter och släppte ut. Ja, i fantasin alltså. I verkligheten laddade jag med gummistövlar och öronproppar, Sen tog jag gräsklipparen och högg in på vår äng. När jag klippt framsidan tog bensinen slut så jag fyllde på mer och när jag sen skulle dra igång den så fastnade "startsnöret". Hur jag än gjorde så vägrade det röra sig en millimeter, det satt där det satt och så var det med den klippningen.
Idag tog jag tjuren vid hornen och bad vår granne om att få låna deras gräsklippare, vilket jag fick. Sen utrustade jag mig med öronproppar och en stor portion tålamod, ställde in klipparen på absolut högsta läget och klippte sakta men säkert ner vår äng till något som, med lite god vilja, kan liknas en gräsmatta igen.
Tack för lånet M, du anar inte hur mycket jag uppskattar er gräsklippare med självgång. Som extra bonus lyckade Henrik laga vår klippare senare på eftermiddagen, så han fick ta den andra delen av gräsmattan, den som var, om möjligt ännu mer vildvuxen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar