tisdag 4 februari 2014

365 dagar av tacksamhet: 32

Dag 32. Vänskap

 Att ha vänner är gott, på både gott och ont. De finns alltid där, de säger sanningar som svider, de stöttar och puttar, de hjälper mig att vara den bästa version av mig som går.

Att mista vänner gör ont. Var det goda i det finns vågar jag inte sia om, för det gör fortfarande för ont. För snart ett år sen dog min bästa vän. Världens bästa Ingela. 1986 kom hon in i mitt liv som en stormvind och ställde saker på ända, i mitt välordnade liv. Det var tider det. Vi har varit oense en hel del, Ingela och jag, genom åren, det har inte alltid varit en vänskap kantad av rosenblad. Men det har alltid varit en vänskap.

Oavsett oenigheter, långa stunder av tystnad och skilda prioriteringar i livet så fanns hon alltid där när hon behövdes mig. Vi skämtade ofta om att när vi blev pensionärer och fick gott om tid så skulle vi sitta och prata ikapp allt vi inte hann med till vardags. Så blir det aldrig - jävlaskitcancern hann före!

Jag är gudmor till hennes dotter, en underbar ung kvinna, som alldeles för tidigt fann sig står utan mamma. Idag finner jag mig bygga en ny vänskap <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar