Ett helt år har gått sen min bästa vän Ingela bestämde sig för att nu fick det vara nog med canceront och gav upp kampen. Ett år av saknad, tårar, ilska, mer tårar, minnen, skratt och mer saknad.
Visst är det underligt att livet bara fortsätter? Att dagarna kommer och går som om allt är i sin ordning, när världen i själva verket är helt upp och ner?
Idag väljer jag att göra som Ingela, fokusera på det goda och försöka se ljust på även de jobbigaste sakerna.
Tack för alla goda insikter du gett mig, tack för år av vänskap & tack för äran att få vara Solenas gudmor. Jag hoppas du har det bra i din himmel - jag saknar dig här på jorden <3 Den här är till dig!
Så här skrev jag när det hände Hjartat-skar.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar