lördag 11 januari 2014

365 dagar av tacksamhet: 8

Dag 8.

Rätt som jag minst av allt anar det så trillar den över mig - kärleken! Jo, jag är förvisso en person som försöker visa mina nära och kära att de betyder massor för mig och jag får ofta ömhetsbetygelser tillbaka men ibland så överlumpar den mig i alla fall.

Som förut idag när jag letade efter en bild i mitt bildhanteringsprogram Picasa (där man får upp alla bilder i en lång radda, fort snabbt och enkelt - om du inte vet vad det är!) och plötsligt tittar han på mig - min son. Den här lilla, vackra keruben med glitter i ögat och ett leende stort som hela svealand. Ständigt så glad, som ett fågelkvitter i mars, men så avgrundsdjupt, förtvivlat ledsen om något väl lyckades tippa honom över kanten.

Bilden fick mig att dra efter andan och jag stannade upp en stund medan känslorna fick lov att svalla, röra runt, gripa tag. Det är så lätt att springa fort och inte tänka på vilket underverk vi lever i varje dag!

Ingen har som han fått mig att gråta av smärta, för att något gått honom emot och han har varit förkrossad. Å andra sidan har han fått mig att skratta så många gånger att det väl vägt upp det onda. Sömnlös har jag vridit mig i sängen på natten och funderat på hur jag bäst ska ordna hans vardag så att den ska bli så problemfri som möjligt, så lättgreppbar det bara går. Lika olycklig som jag varit när mina försök havererat, lika lycklig har jag blivit när jag hittat nåt som fungerat.

Att ha Asperger/ADHD är en utmaning, inte bara för honom själv utan för oss runt om som ska hantera det på bästa sätt. Nu för tiden försöker han finna ut sina strategier på egen hand och han börjar bli väldigt duktig på det. Asperger/ADHD är bra att ha när man vill lära sig jonglera, träna capoeira, spela saxofon, gitarr, piano, blockflöjt och fiol -  helst samtidigt! ADHD ger driv, Aspergern ger uthållighet = perfekt kombo ;) Lyckliga jag som får ha din drivkraft i min familj.

Idag är du ingen liten kerub längre, utan en pojke på god väg att bli man och fortfarande hälsar du mig varje dag välkommen hem med en kram och det värmer ett mammahjärta så otroligt. Sluta aldrig med det <3


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar